
Om själsresan:
27 minuter lång
Vi var från början ett nätverk av relationer där visdomen fanns i gemenskapen
Alla unika och olika och del av gemenskapen
När vi klev ur ekosystemet av relationer och energier
Så tappade vi vår unika pusselbit av visdomen
Många glömde bort gemenskapen och vände ryggen till
Började göra andra saker
Deras pusselbitar av visdom låg övergivna på marken
Dom som var kvar såg pusselbitarna på marken och längtade tillbaks till gemenskapen och visdomens kraft
Så dom försökte samla ihop alla pusselbitarna för att återuppbygga visdomen
Men det blev svårt och allvarsamt
Det var ju en pusselbit per person som var den ursprungliga tanken
Längtan efter syskonen väcktes
Den syster som stod med alla pusselbitarna i famnen tänkte
Jag borde vara lycklig för jag har alla pusselbitar av visdom
Hon försökte visa för de andra människorna som gått sin väg
Men dom var inte intresserade
Dom kände att det var för stort allvar
Dom såg att det såg tungt och komplicerat ut
Det kändes inte lockande
Och dom hade rätt
Det ska inte vara tungt och komplicerat att vara i visdomen
Det ska inte vara något man tar sig an tyngd av ansvarskänslor för det som en gång fanns
Så den kvinnan som bar alla visdomens pusselbitar i sin famn
Behövde släppa dom till marken
Ge upp
Det var inte alla dessa pusselbitar av visdom som var målet och meningen
Och dom systrar som klivit ur ekosystemet och vänt det ryggen
Låt dom nu få vända sig tillbaks
Vända blicken mot systern som står med alla pusselbitar vid sina fötter
Hur kommer vi tillbaka till varandra?
Moder jord tittar på sina döttrar
Den ena som står sorgsen med alla visdomens pusselbitar vid sina fötter
Dom andra som gått vidare och glömt bort den tidigare gemenskapen
Dom som gått vidare är mer lättsamma , inte så ansvarstyngda
Moder jord ser att alla döttrarna behövs
Saknar ni någonting? Frågar hon de döttrar som har gått vidare,
flyttat hemifrån,
Dom verkar ha det bra utan henne
Hon är inte arg på dom, hon vet att det är en viktig del av livet att gå vidare
Vi saknar ingenting säger dom,
Men vi vill ha er med oss
Kvinnan med visdomens pusselbitar vid sina fötter blir förvånad
Vill dom ha mig med? Dom som verkar så lättsamma och glada helt utan mig, och som inte verkar sakna visdomens pusselbitar..
Ja! Dom vill ha oss med säger moder jord
Kom! Vi går och är med dom
Du kan lämna pusselbitarna där,
säger hon till kvinnan som har känt ansvaret att ta hand om allas efterlämnade pusselbitar av visdom
Ska jag lämna pusselbitarna? Säger kvinnan som nu känner sig som en flicka
Vem tar då ansvar för att dom kommer till användning?
Men hon tar moder jord i handen och går, förväntansfull och glad
för dom andra kvinnorna verkar snälla
I samma stund som moder jord och den ansvarsfulla, ”andliga” flickan går , så upphör de gamla pusselbitarna av visdom att existera, dom förvandlas till luft
Och flickan och moder jord förenar sig igen med systrarna som gått vidare
En ny gemenskap har bildats